Hur hanterar jag överplugg?
De säger att man ska lägga 40h i veckan på studierna men det känns omöjligt då vi har så mycket att göra på så kort tid. Då blir man tvungen att lägga minst 50-60h i veckan på att plugga, hur gör man för att hantera det?
Hej och tack för din fråga,
Du är långt ifrån ensam om att känna att studierna ibland kräver mer tid än vad som faktiskt finns på dygnet. Det är en utmaning många universitetsstudenter brottas med, särskilt när kursplaner, deadlines och höga förväntningar staplas på varandra. Det kan då kännas orimligt att hinna med allt på 40 timmar.
Överplugg – att behöva lägga långt mer tid än rekommenderat på studierna – uppstår ofta när arbetsbördan är ojämnt fördelad, när kurser överlappar eller när man försöker nå perfekta resultat. Det kan också handla om att man vill prestera på topp eller att man har svårt att säga nej till extra uppgifter eller tar på sig för mycket i t ex grupparbeten.
Här nedan kommer några strategier för att hantera överplugg.
Att sätta realistiska mål: Alla kan inte alltid vara på topp och det är okej att göra “good enough”. Försök att identifiera vad som är absolut viktigast att lägga tid på – och vad som kan få vara mindre perfekt. De flesta håller nog med om att det är bättre att klara kursen med godkänt än att köra helt slut på sig längs vägen.
Att se över sin lästeknik: I många fall kan överplugg vara en fråga om att vi ger oss i kast med litteraturen och uppgifterna på ett lite för detaljerat sätt från början. Att läsa facklitteratur är som att lägga ett pussel snarare än som att se en film; att först lägga kantbitarna på plats och sedan ägna sig åt de mer framträdande bilderna i pusslet för att så småningom knyta ihop dessa till en hel bild. Det är först när vi lägger sista biten som vi ser helheten. Detta kan kännas osäkert till en början och det kan vara svårt att stå ut med ovissheten, men här är rådet att lita på processen.
Att planera smart: Gör en veckoöversikt där du skriver ner det du behöver göra – både studier och fritid. Bryt ner stora uppgifter i mindre delar och schemalägg dem i din kalender. På så sätt undviker du att allt hopar sig mot slutet. Om du har en tendens att överplugga är det troligen mer utmanande för dig att lägga en rimlig planering och få in tillräckligt med pauser för återhämtning.
Att pausa och återhämta sig: Ingen mår bra av att plugga dygnet runt. Små pauser, en promenad, fika med en vän eller att bara slappa framför en serie gör stor skillnad. Studier visar att hjärnan jobbar bättre när den får vila emellanåt. Tvärtemot vad vi kan tro gör regelbundna pauser att vi får mer gjort. Det kan vara en utmaning att pausa från sina orostankar kring sina studier, det är ju oftast när vi pausar som dessa är som mest närvarande. Det är då viktigt att påminna sig om att tiden vi pausar är lika viktig som tiden vi lägger på våra studier. För att pausa från tankar kan du prova att skifta fokus från studier till någonting helt annat. T ex fokusera på andningen och hur denna känns, gå en promenad och observera ljud, räkna lyktstolpar eller fokusera på hur varje steg känns.
Att prata med andra: Prata med kursare, din lärare, din familj eller vänner om du känner att det blir för mycket. Ofta har fler samma känsla – och ibland går det att påverka upplägget eller få hjälp att prioritera. Bara att sätta ord på känslor och tankar kan hjälpa.
Att vara snäll mot dig själv: I de svåraste situationerna brukar vi också vara som hårdast mot oss själva. Kom ihåg att du är mer än dina prestationer. Bromsa in och ta en stund till att sätta ord på det du känner och fundera sedan vad du tror att din bästa vän skulle gett dig för råd. Ofta är det just det vi mest behöver höra i stunden.
Om du märker att du konstant pluggar mer än 50–60 timmar i veckan och ändå inte hinner med, är det viktigt att stanna upp. När vi springer så fort kan vi få lite av ett tunnelseende och för att få tag i vad som är bäst för oss i längden behöver vi stanna upp en stund och fatta ett medvetet beslut om vad som är bäst för oss i längden. I ett sådant fall kan det vara bra att ta upp överbelastningen med kursansvarig – ibland finns det möjlighet att få anpassningar. Du kan också fundera på om du kan justera ditt schema eller ta färre kurser under en period. Det finns möjligheter att göra om tentor eller att planera att göra en tenta lite längre fram vid omtentatillfället.
Här på studenthälsa.se finns ett helt självhjälpsprogram om stress och återhämtning att arbeta med, du kan också läsa om att planera dina studier, självmedkänsla och mycket mer som kan vara till hjälp för att hitta ett mer balanserat sätt att ta sig an studierna.
Behöver du någon att prata med kan du kontakta din studenthälsa på ditt lärosäte för stöd och samtal.
Lycka till, och glöm inte att ta hand om dig själv längs vägen!
Kurator/Leg. Psykoterapeut