Våld och övergrepp

Om du är eller har blivit våldsutsatt i en nära relation eller utsatts för hedersrelaterat våld kan du behöva stöd och hjälp. Våld tar sig uttryck på olika sätt och du behöver inte ha blivit fysiskt skadad för att söka hjälp.

Olika former av våld

Våld kan vara fysiskt, sexuellt eller psykiskt. Med psykiskt våld menas bland annat verbala kränkningar, kontroll och hot. Andra våldsuttryck är materiellt och/eller ekonomiskt våld, vilket innebär att någon förstör dina ägodelar eller har kontroll över dina tillgångar. Våldsutövare kan också utöva våld mot husdjur.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan innebära hot, kontroll, begränsningar eller våld som utövas i syfte att upprätthålla familjens eller släktens heder. Våldet kan utövas av en eller flera personer.

Det är aldrig ditt fel

Det är aldrig ditt fel om du utsätts för våld. Det är inte heller ditt fel om du lever i en relation med inslag av våld och övergrepp. Det är vanligt att ge sig själv skulden, men det är viktigt att veta och förstå att det alltid är den som utsätter någon för våld som är ansvarig. Du har rätt att få stöd om du är drabbad.

Om du befinner dig i akut fara

Om du är i en situation där du eller någon annan är i omedelbar fara, ring 112. Vid akuta men icke livshotande situationer kan du kontakta polisen via 114 14.

Olika reaktioner efter våld och övergrepp

Människor kan reagera olika på att utsättas för våld. Hur vi påverkas beror bland annat på tidigare livserfarenheter, psykisk hälsa och hur livssituationen ser ut. Ibland kommer reaktionerna omedelbart efter en svår händelse eller så dröjer de, ibland lång tid efter att hot och våld upphört. De kan också variera i intensitet och omfattning.

Vanliga psykiska och fysiska reaktioner

Reaktionerna kan vara både fysiska och psykiska. Om du blir eller har blivit utsatt kan du bli nedstämd, få ångest eller känslor av overklighet och tomhet. Sömnen, aptiten och koncentrationsförmågan kan påverkas. Du kan få mardrömmar och minnesbilder av det som hänt, vilket kan vara påfrestande och skrämmande. Om du lever eller har levt i en våldsam relation kan du ha påverkats av en längre psykologisk nedbrytningsprocess.

Om det finns barn i familjen kan även de påverkas av våld och hot, även om våldet inte är riktat direkt mot dem. Att söka stöd kan därför vara viktigt både för dig och för barnens trygghet och välmående.

Polisanmälan

Du kan göra en polisanmälan direkt till polisen, till exempel genom att ringa till eller besöka en polisstation. En polisanmälan kan göras direkt efter ett övergrepp eller efter flera år. Du behöver inte vara helt säker på att det som hänt dig är ett brott, det får du hjälp att reda ut när du anmäler.

Att göra en polisanmälan är alltid frivilligt. Du kan få stöd, samtalskontakt och hjälp även om du inte vill eller känner dig redo att anmäla det som hänt.

När ska du söka hjälp?

Det finns hjälp att få för dig som är eller har varit utsatt och känner behov av samtalsstöd eller psykologisk behandling för att kunna börja må bättre. De du kontaktar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt, och du kan ta kontakt för råd och stöd även om du är osäker på vad du behöver eller vill göra vidare. Du kan vända dig till Studenthälsan för vägledning och råd om var du kan söka hjälp. Du kan också kontakta vårdcentralen eller söka hjälp via 1177.se

Även du som är närstående till någon som utsätts för våld kan behöva råd och stöd. Det finns hjälp att få för att förstå situationen och hur du kan stötta på ett tryggt sätt.

Senast uppdaterad: 2026-04-07

Externa länkar

Gör en polisanmälan (polisen.se)