Om perfektionism - när perfekt inte duger

Den gemensamma nämnaren är en strävan efter att nå en nivå eller standard som ligger bortom vad situationen i verkligheten kräver. Det handlar om att inte nöja sig med “lagom”.

Att hitta en enda tydlig definition av perfektionism är svårt, eftersom begreppet är mångfacetterat och rymmer flera olika aspekter. För att förenkla kan det dock i stora drag beskrivas på följande sätt:

Perfektionism innebär att en alltför stor del av ens självbild baseras på strävan efter personligt krävande och självpåtagna krav inom minst ett framträdande livsområde – trots att denna strävan kan leda till negativa konsekvenser.

Vad är bra med att vara perfektionist?

Många människor ser perfektionism som något positivt och förknippar det med en högpresterande person. Det kan handla om någon som strävar efter excellens, ställer höga krav på sig själv, lägger ner mycket arbete och utmanar sig själv att utvecklas. På så sätt kan man lära sig nya färdigheter och ofta uppnå goda resultat.

Det finns därför många skäl till att människor upplever perfektionism som något positivt. Till exempel kan man tänka:

• Jag gillar att göra saker ordentligt och på ett bra sätt.
• Jag känner glädje när jag lyckas uppnå sådant som andra har svårt att göra.
• Jag uppskattar att vara effektiv.
• Jag trivs med att vara organiserad.
• Jag tycker om att vara väl förberedd inför olika situationer.
  
  

Vad är dåligt med att vara perfektionist?

Höga mål hjälper oss att åstadkomma saker i livet. Men ibland kan dessa komma i vägen för vår lycka. Ibland kan drivkraften att prestera bra faktiskt försämra prestationen det vi kallar perfektionismens paradox!

Utan några mål uppnår människor i allmänhet mindre, mål i sig är inte något dåligt. Men det är en stor skillnad mellan ett hälsosamt och hjälpsamt strävande efter ett mål och ett ohälsosamt och ohjälpsamt strävande efter perfektion. 

Definition av krav

Som vi tidigare har nämnt är de krav som en person med perfektionistiska drag ställer på sig själv centrala. Dessa krav kan sammanfattas i tre huvudområden:

• Kraven är självpåtagna och personligt krävande

De krav vi ställer på oss själva kan komma både inifrån och utifrån. Ofta är det en kombination av båda, vilket gör det svårt att avgöra var de egentligen har sitt ursprung. Ibland är kraven tydliga och möjliga att formulera, till exempel: “Jag får inte göra misstag.” I andra fall är de mer diffusa och visar sig snarare som en inre bild eller en obehaglig känsla när vi avviker från våra egna förväntningar.

Det centrala är att man sätter mycket höga krav på sig själv och fortsätter att pressa sig för att nå dem. Kraven är ofta subjektiva och svåra att jämföra med andras. Det handlar inte bara om att göra sitt bästa, utan om att ständigt prestera ännu bättre än tidigare. Målet blir då en nivå som i praktiken kan vara mycket svår, eller till och med omöjlig, att nå.

Konsekvensen blir ofta att individen upplever att inte ens de största ansträngningarna räcker till. I längden kan detta bli självdestruktivt, eftersom det ger små möjligheter att faktiskt nå sina mål och känna sig nöjd med sina prestationer.

• Kraven rör ofta ett specifikt livsområde och egenvärdet kopplas till detta

De högt ställda kraven är oftast mest framträdande inom ett specifikt livsområde, till exempel prestationer på arbetet, i skolan, inom idrott eller i ett fritidsintresse.

Detta är centralt eftersom personer med perfektionistiska drag ofta baserar sin självkänsla på ett eller ett fåtal sådana områden. Man “lägger alla ägg i samma korg”, vilket gör att självkänslan blir sårbar. Om något går fel inom detta område kan det därför få en oproportionerligt stor påverkan på hur man värderar sig själv.

• Strävan efter kraven leder till negativa konsekvenser

Perfektionism blir problematisk när de höga kraven börjar leda till negativa konsekvenser. De självpåtagna kraven kan då börja påverka både välbefinnande och funktion i vardagen.

Det kan till exempel handla om ökad oro och ångest, försämrade prestationer, svårigheter i relationer, uppskjutande av uppgifter eller en ihållande känsla av att misslyckas.

När du sätter ihop alla dessa delar blir de en ohälsosam kombination. Nedan är några exempel på detta: 

• Ingen fritid.
• Ingen prestation är någonsin tillräcklig.
• Stark självkritik om saker inte blir helt rätt.
• Litar inte på att andra kan göra ett lika bra jobb och gör allt själv.
• Går igenom uppgifter många gånger tills det är acceptabelt.
• Rädd för att misslyckas, så att man aldrig börjar med uppgifter.
  
  

Hur uppstår perfektionism – gener, uppväxt och samhälle

Att vilja förstå varför man är på ett visst sätt är naturligt. Många tänker att om vi bara får ett tydligt svar kommer allt att falla på plats och livet bli lättare. Tyvärr finns det inget enkelt svar på varför perfektionistiska drag utvecklas hos vissa individer. Den forskning som finns i dag är fortfarande begränsad, men pekar framför allt på tre möjliga faktorer: genetiska aspekter, påverkan från föräldrar och påverkan från samhället.

Vi föds alla med en genetisk benägenhet att vara på ett visst sätt. Det betyder inte att allt är förutbestämt, utan snarare att vi har vissa grundförutsättningar. Dessa kan sedan förstärkas eller försvagas beroende på den miljö vi växer upp i. Perfektionistiska drag kan till exempel uppmuntras och uppmärksammas av omgivningen, vilket i sin tur kan bidra till att de fortsätter att utvecklas.

Föräldrar kan också spela en roll i hur perfektionistiska tendenser formas. De kan exempelvis försöka skydda sina barn från känslor som uppstår när man gör fel eller misslyckas. Ibland kan de, med goda intentioner, också förstärka oro genom att ständigt ge försäkringar när barnet känner sig osäkert.

Genom social inlärning – och ibland även genom delad genetik – kan barn också ta efter sina föräldrars sätt att tänka och bete sig. Om föräldrarna själva är mycket strukturerade, undviker misstag och vill att saker ska göras på ett visst sätt, kan dessa mönster föras vidare. I vissa fall kan föräldrar vara mer direkt styrande eller auktoritära, med höga krav och en tydlig kontroll över barnets beteende.

Samtidigt kan påverkan även komma från motsatt håll. Om ett barn upplever brist på uppmärksamhet, uppmuntran eller bekräftelse kan det börja uppfatta sig själv som mindre värdefullt, älskat eller intressant. Som en följd kan barnet utveckla hårda krav på sig själv och ett starkt fokus på prestation. Beteenden kan då formas för att visa upp framgång, kompetens eller glädje inför omgivningen. Genom att upprätthålla denna bild minskar risken att visa den osäkerhet man egentligen känner.

Även samhället spelar en roll. I dagens samhälle värdesätts ofta individuella prestationer, framgång och måluppfyllelse. Personer med perfektionistiska drag kan därför få mycket uppskattning och beröm. Detta kan medföra flera fördelar, såsom möjligheter, erkännande, status och ansvar.

Oavsett vad som ligger bakom ens perfektionism är det dock viktigt att skilja mellan vad som en gång bidrog till att den utvecklades och vad som gör att den fortsätter i dag. Perfektionism kan från början ha varit en strävan efter något positivt, men med tiden kan dess funktion förändras. I stället för att handla om att uppnå något man vill, kan den börja handla om att undvika något man är rädd för. Fokus flyttas då från att nå framgång till att försöka undvika misstag, kritik eller känslan av att inte räcka till.

Reflektionsfrågor

Ta gärna en stund och reflektera över frågorna nedan och hur det ser ut för dig när det gäller perfektionism:

• Vilka positiva respektive negativa egenskaper förknippar du med din perfektionism?
• Inom vilket eller vilka områden ställer du väldigt höga krav på dig själv? Exempel kan vara studier, arbete, relationer, ordning och städning, personlig hygien, hälsa eller träning.
• Vilka problem uppstår till följd av din perfektionism inom dessa områden? Fundera till exempel på om du skjuter upp saker, upplever stress, är starkt självkritisk, påverkar relationer, har svårt att känna dig nöjd eller stolt, gör om saker i onödan eller upplever mindre glädje i aktiviteter.

I nästa del kommer vi gå igenom en modell för perfektionism och se hur allt hänger ihop.