Jag vill bara se bättre ut.

Hej och tack för att du skriver till oss! 

Jag tolkar det som att du inte är nöjd med hur du ser ut och undrar hur du kan hantera detta. 

Du är långt ifrån ensam om att inte vara nöjd med hur du ser ut. Missnöje med det egna utseendet eller någon del av kroppen är enligt olika studier väldigt vanligt, och framförallt bland unga människor. Många mår dåligt över att inte se ”normsnygg” ut och det kan leda till ångest, nedstämdhet, överdriven träning och ätstörningar. 

Ett problem med att ställa extremt höga krav på hur ”perfekt” man ska se ut för att duga, är att man i jämförelse med de kraven aldrig räcker till. Om glappet är för stort mellan det önskade tillståndet och verkligheten, och om vi ständigt uppmärksammar det vi tycker att vi lider brist på, kan vår uppmärksamhet bli negativ och selektiv och bekräfta den negativa bild vi har av vårt utseende, trots att den inte nödvändigtvis har något med verkligheten att göra.  

Om dina tankar, känslor och handlingar kopplade till din vilja att se bättre ut påverkar dig negativt, får dig att undvika saker eller tar mycket av din tid i anspråk är det bra att söka hjälp för att hitta sätt att hantera problemet så att det blir mindre hindrande för dig. Du kan t ex boka en tid till psykolog eller kurator inom primärvården. 

Det finns också några saker du kan försöka göra på egen hand: 

Fundera över vad du tror att vägen framåt skulle kunna vara för dig. Handlar det om att göra saker som får dig att bli mer nöjd med utseendet eller handlar det om att öva på att lägga mindre vikt vid ditt utseende? Jag gissar att du inte alltid har tänkt att du vill se bättre ut, utan att det finns någon ålder då tankar om att inte se tillräckligt bra ut debuterade? Kan du föreställa dig hur det var innan du hade sådana tankar och innan du började ha en granskande blick på dig själv? Fanns det en tid då du tog din kropp och utseende som något självklart, en del av att vara du, utan att döma eller kritisera någon del av den? Försök att föreställa dig hur det skulle vara om du hade en sådan inställning till ditt utseende idag, det vill säga om du kunde observera dig själv när du skymtar till i spegeln, men utan att kontrollera/jämföra/ha någon åsikt om vad du ser. 

Ringa in vilka saker du gör i din vardag på grund av att du vill se bättre ut. Lägger du exempelvis mycket tid på att välja ut vilka kläder du ska ha på dig, att äta eller träna på ett visst sätt i syfte att förändra utseendet, att använda skönhetsprodukter, att kontrollera hur du ser ut i spegeln, att titta på hur andra ser ut omkring dig, att tänka på ditt utseende och hur du kan förbättra det? Spenderar du mycket pengar i syfte att förbättra ditt utseende? Finns det fler saker du gör? 

Tänk igenom ifall de saker du gör på grund av att du vill se bättre ut är till hjälp för dig. Förändrar det du gör vad du tycker om ditt utseende i grunden eller får det andra konsekvenser? Ett problem med att ägna oss åt saker i syfte att ”ta bort” eller ”dölja” något som vi inte är nöjda med, är att de saker vi gör blir ett slags bevis på att det finns ett problem som vi behöver ägna tid åt att få bort. Om jag tänker att jag är ful utan smink och att alla som ser mig utan smink skulle tycka detsamma, så kommer jag att leva kvar i den föreställningen så länge som jag fortsätter att alltid vara sminkad i alla lägen. Det betyder inte att du behöver sluta sminka dig om det är något du trivs med att göra och har en positiv inställning till. Poängen är att fundera över vilka saker du gör utifrån premissen att du måste göra det för att dölja hur illa du ser ut annars. Finns det något du skulle hoppa över att göra eller skulle lägga mindre tid på om du vore mer nöjd med ditt utseende? Då kan det vara en bra idé att öva dig på att hoppa över eller göra mindre av någon/några av dessa saker. I början kanske du kommer känna dig plågsamt medveten om hur missnöjd du är med ditt utseende, eftersom det tar tid att ställa om vad vi fokuserar på och hur vi gör det! På sikt kan det leda till att du ger dig chansen att fokusera mindre på ditt utseende generellt, och mer på andra saker. Fundera över vad du skulle göra mer av om du vore mer nöjd med ditt utseende, och försök att göra mer av dessa saker, oavsett ditt utseende. 

Gå tillbaka till föreställningen som nämndes tidigare, om att kunna betrakta din kropp och utseende på ett neutralt sätt. Föreställ digatt du kunde förhålla dig till utseendet som något som ”bara är”, och som du inte behöver ägna tid på att tycka något om. Just nu kanske det känns långt borta. Men om det är något du skulle vilja närma dig så kan du träna på det lite i taget. Det handlar om att lägga märke till hur din uppmärksamhet är. Är den neutral och ”betraktande” eller är den problemfokuserad och ”bevakande” - dvs inriktad på att hitta fel? Om du märker att du håller koll och är inriktad på att hitta fel kan du vänligt påminna dig själv om att försöka släppa det fokuset. Lättast är det att göra om du också försöker engagera dig i något omkring dig – att lyssna på musik, umgås med en vän, läsa något eller göra något du tycker om. Det kan vara vad som helst som inte handlar om att värdera ditt utseende. Det handlar inte om att distrahera dig – det är helt ok att konstatera att du känner dig missnöjd/besviken med ditt utseende när en sån tanke dyker upp. Däremot är det oftast mest meningsfullt att inte fastna där, utan att försöka lägga din energi på annat i din vardag. På sikt kan det bli så att du lägger betydligt mindre tid på att vara missnöjd med ditt utseende, och betydligt mer tid på att leva ditt liv, vilket kan leda till fler positiva känslor och upplevelser oavsett om ditt utseende förändras eller inte. 

Jag hoppas att svaret gav dig några saker att fundera kring. Tveka inte att söka hjälp om du känner att du behöver det! 

Leg. psykolog