Prokrastinering

Prokrastinering är när du skjuter upp sådant du vet att du borde göra och istället prioriterar andra, mindre viktiga saker. Till exempel att titta på en serie, hänga med vänner eller surfa på sociala medier. Att ta pauser medan du pluggar är viktigt, men att skjuta upp för mycket och för länge kan leda till negativ stress och att dina studieresultat blir lidande.

Höga krav kan göra att vi prokrastinerar

Det finns flera skäl till att vi prokrastinerar. Att stå inför en svår uppgift kan kännas skrämmande och därför leda till att vi undviker den så långt som möjligt. Högt ställda krav på dig själv kan bidra till det. Ibland beror uppskjutandet på en överväldigande arbetsbelastning. Andra anledningar kan vara brist på motivation eller låg impulskontroll.

Prokrastinering kan få negativa konsekvenser på flera sätt. Bland annat kan du få ökad stress och ångest när uppgifterna väntar och tiden tickar.  Det kan också påverka hur du lyckas med dina studier och sänka din akademiska prestation.

Tips för att prokrastinera mindre  

• Använd så kallade "minimål" 
  Det kan sänka tröskeln när det känns omöjligt att påbörja en uppgift. Exempel på minimål är att läsa en text i 5-10 minuter, skriva på en uppgift i 5-10 minuter, eller att lägga 5-10 minuter på att plocka fram det material du behöver för att påbörja en uppgift. När du gjort det kan du utvärdera hur det känns och om det går att ta ytterligare ett litet steg framåt med din uppgift.
• Planera realistiskt
  Bryt ner stora uppgifter i mindre delar och planera rimligt med tid för varje del. Det gör arbetsbelastningen mer hanterbar och ger dig en tydlig struktur att följa. Börja smått. Sätt inte upp för stora mål – det kan ta kål på motivationen. 
• Identifiera vad som distraherar dig mest
  Försök att minimera dess inverkan när du studerar. Stäng av mobiltelefonen och skapa en tyst och städad studiemiljö. Gå till biblioteket om du lätt blir distraherad hemma.
• Sätt upp belöningar för att hålla dig motiverad
  När du har avslutat en uppgift, ge dig själv tid för att göra något du verkligen tycker om som en morot. 
• Var inte för hård mot dig själv
  Det är viktigt att komma ihåg att ingen är perfekt, och det är okej att ha dåliga dagar. Ge inte upp om du en dag prokrastinerar. 
• Känner du ett inre motstånd när du ska börja studera?
  Öva dig då att stanna kvar med de negativa känslorna som uppstår. Lägg märke till dem, acceptera dem och träna på att tolerera att studier från och till är krävande på olika sätt.

När ska du söka hjälp?

Om du märker att uppskjutande påverkar ditt mående och dina studier negativt kan det vara bra att söka hjälp. På många lärosäten erbjuder studenthälsan stöd till studenter som skjuter upp studierna, annars kan du få vägledning om var du ska söka hjälp. Du kan också kontakta vårdcentralen eller söka hjälp via 1177.se