Ångest

Ångest är en automatisk reaktion som sker i din kropp när den tror att den är utsatt för något hotfullt. Kroppens larmsystem aktiveras för att uppmärksamma dig på det farliga och signalerar att du ska göra dig redo för att fly eller skydda dig. Det är en normal reaktion som inte går att styra med vilja.

Vid ångest kan du få kroppsliga reaktioner som hjärtklappning, svårigheter att andas, svettningar, yrsel. Ibland är kanske de kroppsliga intrycken inte så påfallande men du kan uppleva en känsla av overklighet eller att någonting är fel utan att veta vad det är. Eftersom upplevelsen av ångest ofta ger ett starkt obehag är det vanligt att vilja undvika den.

Exempel på när ångest är relaterad till ett visst område är social ångest, hälsoångest, specifika fobier och olika former av tvång. Ångesten kan då vara mer eller mindre besvärande och hindrande i livet, och det kan behövas behandling för att bli bättre.

Panikångest - när ångesten är särskilt stark

När ångest kommer plötsligt och känns starkt i kroppen brukar det kallas att man får en panikattack. Symtomen är skrämmande och kan kännas outhärdliga, men oftast pågår en panikattack under några minuter och går sedan över av sig själv. 

Undvikande kan göra att du begränsar livet

Att ångest upplevs som obehagligt leder till att många utvecklar strategier för att hantera den som går ut på att helt eller delvis undvika situationer, platser eller personer som förknippas med risken att få ångest. När undvikandet gäller många situationer kan livet bli väldigt begränsat. Därför är det viktigt att hitta sätt att hantera ångesten på och det finns en hel del du kan göra på egen hand.

Det här kan du göra för att lindra din ångest

• Fokus på utandningen Försök sakta ner andningen om den är snabb och häftig. Låt utandningen ta längre tid än inandningen, som att du tömmer lungorna på luft mellan andetagen.
• Andas med magen Träna gärna på så kallad magandning genom att sätta en hand på magen och en hand på bröstet. När du andas ska handen på magen röra sig när du andas in och ut. Tänk på magen som en ballong som expanderar när du andas in och drar ihop sig när du andas ut. Handen på bröstet ska inte röra sig. 
• Ta dig till nuet Ångesten får våra tankar att skena iväg och bli katastroforienterade. Beskriv för dig själv vad som pågår omkring dig, och fråga dig vad du behöver just nu. 
• Acceptera ångesten Olika försök att kämpa emot eller undvika ångest, som t. ex. att ofta känna efter om den är på väg, spänna dig, andas ytligt eller undvika olika saker bidrar till ett ökat fokus på ångesten vilket ger den mer utrymme i livet. Försök därför att istället acceptera att ”nu är det så här”, och släppa taget om önskan att kontrollera ångesten.  
• Skifta fokus Försök att göra något som du orkar och gör det på ett närvarande och fokuserat sätt. Det kan hjälpa dig att avstå från att öka på ångesten med ältande och negativa tankar.
• Sätt ord på vad som händer När du har stark ångest kan det kännas outhärdligt. Påminn dig om att du har ångest (eller en panikattack), att det kommer att gå över och att det är ofarligt trots att det är svårt att tro – kroppen är skapt för att tåla den här reaktionen. 
• Fortsätt göra saker som du tycker om Att fortsätta göra saker du gillar eller behöver göra, trots rädslan över att få ångest, är det mest konstruktiva sättet att förhålla dig på. Du väljer att göra det som är viktigt för dig istället för att styras av ångesten. 

Det du också kan tänka på för att förebygga ångest är att hålla i dina rutiner för mat, sömn och motion. Fysisk aktivitet kan hjälpa dig att lindra oro och ångest. Om du mår dåligt och har ångest bör du undvika alkohol och droger eftersom det riskerar att förstärka de negativa känslorna.  

När ska du söka hjälp? 

• Om du upplever att ångesten är så stark och förekommer i sådan omfattning att den begränsar hur du fungerar i vardagen. 
• Om du undviker situationer som tidigare gett dig ångest så att din vardag blir begränsad. 
• Du har svårt att sova eller koncentrera dig på grund av ångest.  

Du kan vända dig till din studenthälsa för råd och stöd. Där kan du också få vägledning om var du kan söka vidare hjälp. Du kan också kontakta vårdcentralen eller söka hjälp via 1177.se.

 

Senast uppdaterad: 2025-11-05