Varför prokrastinerar vi?
Prokrastinering är inte enbart negativt för oss – då skulle det vara lätt att sluta med beteendet.
Att skjuta upp något som känns motigt, svårt eller tråkigt gör att vi får slippa de känslorna en stund och ägna oss åt något mindre jobbigt istället. Det ger en belöningskänsla som ökar sannolikheten för att vi ska frestas att fatta beslut om att skjuta upp när det är dags att plugga.
Hur väl vi klarar av att stå emot impulser påverkar också sannolikheten att prokrastinera, likväl hur våra föreställningar ser ut om vad som krävs för att vi ska kunna studera. T ex kan tankar om att ”Jag måste vara motiverad innan jag kan plugga” eller ”Jag arbetar bäst under press” ställa till det. Rädsla att misslyckas med uppgifter eller orimligt höga krav på resultat ökar också risken för att skjuta upp. För att undvika de jobbiga känslor som ett misslyckande skulle kunna innebära kan man låta bli att göra sitt bästa, eller välja att inte göra något alls.
Som student har du ofta ett stort eget ansvar att disponera din tid och planera dina dagar. Det kan dröja länge innan det är dags för en tydlig deadline, t ex en tenta. Det ställer stora krav på förmågan att jobba på utan belöning i närtid - därför är prokrastinering vanligt bland studenter. Människor som prokrastinerar är varken mer lata eller mindre ambitiösa än andra - däremot har de svårare att agera på sina planer och intentioner.
Många klarar sina studier trots prokrastinering, vilket kan förstärka beteendet och minska motivationen till förändring. Men det har ett högt pris i form av onödig stress, obalans i vardagen och förvårar ett hållbart studieliv.
Var befinner du dig i din förändringsprocess?
Är du redo att påbörja en förändring?
Fundera över skälen till att minska ditt uppskjutande genom att fylla i tabellen nedan. Skriv upp för- och nackdelar med att fortsätta som nu, respektive att göra en förändring. Vad kommer du fram till?
Exempel:
