Vad utlöser stress?
Exempel på sådant som stressar de flesta av oss och tar energi är oförutsedda händelser, saker som vi upplever brist på kontroll inför, stora förändringar i livet, sjukdomar och konflikter. Ibland är det svårt att uppfatta att vardagen är betungande, om vi är vana att bita ihop och jobba på med det som måste göras. Först när vi gått en längre tid utan tillräcklig återhämtning kan vi börja känna oss energilösa och att livet känns tungt.
Vad är stress?
Stress kan definieras som kroppens och hjärnans naturliga och automatiska respons på sånt som hot, problem, krav och utmaningar. Det innebär att vi i situationer som utlöser stressresponsen rustar oss genom bland annat utsöndring av stresshormoner, snabbare andning och hjärtfrekvens, omfördelning av blod till stora muskelgrupper och tunnelseende.
Det kallas också för kamp-/flyktresponsen, och aktiveras på gott och ont i samband med alltifrån livshotande händelser till rent hypotetiska situationer som upplevs som hotfulla av oss men som kanske aldrig kommer att inträffa. Reaktionen kan vara av olika intensitet. Ibland upplever vi ren panik och andra gånger ligger stressen och småputtrar lågintensivt, vilket kan upplevas som att vi aldrig riktigt kan slappna av fullt ut.
Vad utlöser stress?
Det som utlöser stress kan vara både vara reella yttre händelser, som t ex en stor tenta som närmar sig, och inre händelser, som t ex vilken tolkning vi gör av en viss situation eller händelse: ”Jag kommer aldrig klara av den här tentan!”. Vi ska titta lite närmare på hur det kan se ut.
Vardagsstress
Vardagens yttre krav är många - jobba, plugga, handla, laga mat, städa, tvätta, betala räkningar. Förutsättningarna att hantera vardagliga krav påverkas bland annat av faktorer som fysisk och psykisk hälsa, ekonomi och tillgången till socialt stöd från vänner och familj. Mängden stress i vardagen kan också handla om krav på sig själv och vad man tycker att man borde göra eller klara av. Listan kan göras lång och ser olika ut för oss alla. Saker som ska fylla på vår energi kan också stressa och kännas som måsten. Det kan addera till stressen i form av inre krav, t.ex. tankar om att vi borde motionera regelbundet, hålla kontakt med vänner och göra roliga saker.
Oro
Vi människor har olika stor benägenhet att känna oro och ”fastna” i oro, vilket innebär att vi kan reagera olika mycket stress på samma yttre situation. Oavsett dessa skillnader kan alla stundvis känna oro inför studierna, att köra fast i en uppgift och inte hinna klart till deadline, att inte ta tillräckligt med poäng för att behålla CSN eller att inte få jobb efter examen. Vi kan också oroa oss för vår hälsa, för våra nära och kära, för vad andra ska tycka om oss, för att sätta gränser och för att få kritik. Oron kan kretsa kring hypotetiska scenarion, alltså sådant som vi tror kan hända, likväl som verkliga skeenden.
Perfektionism
Perfektionism innebär att ställa orimligt höga krav på hur bra vi tycker att vi måste göra ifrån oss, och en samtidig rädsla för att inte lyckas leva upp till dessa krav. Att ha för höga krav inom ett eller flera områden i livet blir stressande för oss och kan göra det svårt få till en bra balans där vi tillåter oss återhämtning och kravlös tid. Som student kan det innebära många och långa studiepass med ändlösa repetitioner, och att vi exempelvis hellre pluggar lite till än tar ledigt resten av kvällen.
Nu har du läst om vad som definierar stress och några exempel på faktorer som utlöser stress. Ta gärna en stund för att reflektera över frågorna nedan innan du går vidare till avsnittet om hur stress kan bli problematiskt.
- Vad stressar dig i din vardag som den ser ut just nu?
- Går det att dela upp i yttre och inre stress?
- Vad gör du för att försöka få tid till återhämtning när du har mycket att göra? Ge gärna konkreta exempel!