Oro

Vi människor har en tendens att oroa oss, en del mycket och andra mindre. Oron hjälper oss att undvika faror eller förbereda oss för utmaningar. Under perioder i livet med många förändringar och mycket stress kan oron öka. 

Ett foto som föreställer en student som ser orolig ut


"Överhettad hjärna och klump i magen”. Känner du igen känslan? I stressiga perioder eller när det är mycket som sker runt omkring dig är det helt naturligt att känna oro, och den brukar klinga av efter ett tag. Men det finns en hel del du kan göra för att minska din oro, om du känner att du behöver det. 

Oro är en känsla som signalerar hot eller fara

Oron kan handla om olika saker, som dig själv, människor du bryr dig om eller saker i omvärlden. En del av det som oroar kan vi göra något åt, medan annat rör sådant som vi inte kan ha kontroll över. Oron kan göra dig rastlös och spänd i kroppen. Den kan ge upphov till intensiva tankar som är svåra att skaka av sig. Det kan störa din koncentrationsförmåga eller göra att du sover sämre.  

Tankekedjor och ältande vanligt

Oro kan vara framtidsorienterad och leda till långa tankekedjor som inleds med ”tänk om…”, följt av det som du oroar dig för: ”tänk om jag gör bort mig”, ”tänk om jag inte klarar tentan”, ”tänk om jag inte får jobb efter examen”. Ibland tar sig oron uttryck i att vi ältar saker från det förgångna: ”varför gjorde jag så?”, ”om jag bara hade…”, ”jag borde ha gjort annorlunda”. 

Det här kan du göra för att minska din oro 

  • Avstå från långa tankekedjor
    Ofta är det inte oron i sig utan hur vi reagerar på den som är problemet. Du kan inte hindra din oro från att triggas igång, men du kan träna upp din förmåga att låta bli att argumentera överdrivet mycket med vad orostankarna påstår.
  • Identifiera det som går att påverka
    Försök att skilja på det som du kan påverka och det som är utom din kontroll. Fråga dig vad kan du kan göra något åt och vad du behöver träna på att stå ut med. Ha rimliga krav på dig själv.  
  • Rikta om din uppmärksamhet
    Du kan träna upp din förmåga att skifta fokus från dina tankar till något annat, t ex genom att välja att vara medvetet närvarande i det som pågår utanför huvudet just nu genom att flytta din uppmärksamhet till det du ser, det du hör eller till något du känner med kroppen.
  • Begränsa googlandet
    Bestäm hur många gånger om dagen du söker svar på saker som oroar dig. Att överdriva nyhetskonsumtion och informationssökande kan öka oro och hopplöshet. Sträva efter att bara använda betrodda källor. 

När ska du söka hjälp? 

Om oro och ältande upptar en stor del av din tid och påverkar din livskvalitet negativt kan det vara bra att ta hjälp för att bryta mönstret. Du kan vända dig till Studenthälsan för råd och stöd, eller för att få vägledning om var du kan söka hjälp. Du kan också kontakta vårdcentralen eller söka hjälp via 1177.se.

Är det ångest?

Här kan du läsa mer om ångest och vad som skiljer oro från ångest.