Cannabis och andra droger (narkotika)
Har du kommit i kontakt med droger under din tid som student? Du kanske har varit i en situation där du känt dig nyfiken på att prova? För att kunna göra medvetna val är det viktigt att känna till olika drogers positiva och negativa effekter på din hjärna, kropp och mående.
Vi människor påverkas olika av droger men generellt kan sägas att de påverkar omdömet och beslutsförmågan, motoriken och hur vi uppfattar omvärlden. Kroppen, hjärnan, våra relationer och vår förmåga till inlärning påverkas både på kort och lång sikt.
Olika typer av droger är:
- Cannabis (hasch, marijuana)
- Centralstimulerande (t.ex. amfetamin, kokain)
- Opioider (t.ex. heroin, tramadol)
- Hallucinogener (t.ex. LSD, ecstasy)
- Nätdroger (t. ex. spice)
- Lustgas, GHB
- Läkemedel utan läkarordination/recept (t. ex. ångestdämpande, sömnframkallande eller smärtstillande)
Cannabis
Cannabis är den vanligaste drogen i Sverige. Under ett cannabisrus kan till exempel upplevelser av eufori, avslappning och ökad kreativitet förekomma. Negativa effekter kan omfatta ångest, förvirring och yrsel. Ur ett studie- och arbetsmässigt perspektiv är det bra att veta att cannabis kan försämra kognitiva funktioner som minne, koncentration och analysförmåga. En sådan påverkan kan finnas kvar i flera veckor efter användande. Regelbunden och långvarig användning kan leda till apati och nedstämdhet.
Lustgas
Lustgas är inte narkotikaklassat, men används ofta i berusande syfte. Den ger ett kortvarigt rus som leder till upplevelser av upprymdhet och avslappning. Det många inte känner till är att användande av lustgas kan vara skadligt för nervsystemet och ge psykiska problem med ångest och kognitiv nedsättning liknande demens. Vid inandning finns dessutom en risk för syrebrist och avsvimning samt köldskador i luftvägarna.
När ska du söka hjälp?
Sök stöd om du känner dig orolig för ditt droganvändande. Kanske märker du att du tappat kontrollen över din drogkonsumtion eller att det påverkar din hälsa, dina relationer eller studierna negativt. Det finns olika former av hjälp att få anonymt, via telefonsupport, kommunen eller regionen. Studenthälsan kan ge dig information om var det går att hitta. Du som är under 23 år, eller under 25 år i vissa regioner, kan också söka hjälp på din lokala ungdomsmottagning. På 1177.se finns information om stöd.
Känner du dig orolig för en vän?
Om du är orolig för någons droganvändning kan det kännas både svårt och obekvämt att ta upp det. Försök att uttrycka din oro på ett lugnt och respektfullt sätt. Var konkret med vad du har sett eller upplevt som gör dig bekymrad, och beskriv gärna hur det påverkar dig eller er relation.
Det kan vara bra att komma ihåg att du som närstående kan ta flera steg för att stötta och visa omsorg. Samtidigt är det viktigt att veta att det inte är ditt ansvar att få personen att sluta eller söka hjälp – det är något personen själv måste vilja och besluta om.
På 1177.se hittar du mer information och råd om vad du kan göra när du är orolig för någon du bryr dig om.
Senast uppdaterad: 2026-03-13