Dopning
Jagar du den perfekta kroppen? Tänker du att hormonpreparat är en bra genväg till större muskler? Dopningspreparat används både i elitidrotten och på gymmet. Risken för både fysiska och psykiska biverkningar av dopningspreparat är däremot mycket hög och vissa av biverkningarna kan bli livslånga. För dig som studerar kan den försämrade hälsan påverka studierna negativt.
Dopning innebär användande av hormonpreparat och läkemedel för att förändra kroppen och öka sin fysiska prestation. Om du gymmar handlar det ofta om en strävan efter att passa in i kropps- och skönhetsideal genom att snabbt bygga muskler och bli starkare, eller bränna fett för att bli smalare. Det finns flera olika preparat som ger olika effekter, men ett par av dem är Anabola steroider och Efedrin.
Anabola steroider (AAS)
AAS är det vanligaste dopningspreparatet. Det tas ofta i perioder, i en så kallad kur. Många upplever positiva effekter i form av snabb viktökning, ökad muskulatur och mer ork att träna hårdare. En större och starkare kropp kan ge ökad självkänsla och under en kur är energi och ökad sexlust vanligt.
Efter en kur med steroider brukar måendet försämras. Alla som använder AAS får någon form av biverkning, ibland redan efter några veckor. Det kan handla om fysiska problem som akne och håravfall på huvudet, men också biverkningar som minskade testiklar, potensproblem och förstorade bröstkörtlar. Andra biverkningar kan vara ökad kroppsbehåring, mörkare röst, förstorad klitoris, förminskade bröst och menstruationsrubbningar. Psykiska problem som aggressivitet, ångest, nedstämdhet och sömnproblem är vanliga.
Efedrin
Efedrin är ett läkemedel som används i samband med styrketräning. Det förbränner fett och ger ökad energi. Efedrin finns även ofta i bantningsmedel som fettförbrännande ingrediens. Efedrinet påverkar det centrala nervsystemet. Det kan ge psykiska besvär i form av stark ångest samt oro och rastlöshet som kan leda till sömnproblem. Skakningar, huvudvärk och kräkningar är andra biverkningar. Användande av Efedrin kan leda till beroende.
Läs mer om dopning och dess effekter på 1177.se.
När ska du söka hjälp?
Om du märker att din hälsa, dina relationer eller dina studier påverkas negativt, och det kan vara biverkningar av dopningen, ska du inte tveka att söka stöd. Ett första steg kan vara att prata med någon som du känner förtroende för. Det finns hjälp att få för att komma ur problem med dopning. Studenthälsan kan ge dig information om vart du kan vända dig. Du som är under 23 år, eller under 25 år i vissa regioner, kan också söka hjälp på ungdomsmottagning. På 1177.se finns också information om var stöd kan fås.
Känner du dig orolig för en vän?
Om du är orolig för någon som dopar sig kan det kännas svårt och obekvämt att ta upp det. Om du känner att du vill försöka hjälpa din vän att skapa en förändring så är det ändå viktigt att försöka prata om dopningen. Berätta att du känner dig orolig och berätta gärna specifikt vad det är i din väns beteende som gör dig orolig och hur det kanske påverkar er relation.
Det är inte ditt ansvar att få personen att sluta eller ta hjälp, men samtidigt kan din önskan att hjälpa betyda mycket för din vän. På dopingjouren.se finns mer information till dig som är orolig för någon som du bryr dig om.