Cannabis och andra droger (narkotika)

Vi människor påverkas olika av olika droger men generellt kan sägas att de påverkar omdömet och beslutsförmågan, motoriken och hur vi uppfattar omvärlden. Kroppen, hjärnan, våra relationer och vår förmåga till inlärning påverkas på kort och även på lång sikt.  

Olika typer av droger är:  

• Cannabis (hasch, marijuana) 
• Centralstimulerande (t.ex. amfetamin, kokain) 
• Opioider (t.ex. heroin, tramadol) 
• Hallucinogener (t.ex. LSD, ecstasy)  
• Nätdroger/spice. 
• Lustgas, GHB
• Läkemedel, ej på läkarordination, som är ångestdämpande, sömnframkallande eller smärtstillande  

Cannabis 

Cannabis är den vanligaste drogen i Sverige. Under ett cannabisrus kan till exempel upplevelser av eufori, avslappning och ökad kreativitet förekomma. Negativa effekter kan omfatta ångest, förvirring och yrsel. Från ett studie- och arbetsperspektiv kan det vara bra att veta att cannabis kan påverka hjärnans kognitiva funktioner negativt, som minne, koncentrations- och analysförmågor. En sådan påverkan kan finnas kvar i flera veckor efter användande. Regelbunden och långvarig användning av cannabis kan leda till apati och nedstämdhet.

Lustgas 

Lustgas är inte narkotikaklassat, men används ofta i berusande syfte. Lustgasen ger ett kortvarigt rus som leder till upplevelser av upprymdhet och avslappning. Det många inte känner till är att användande av lustgas kan vara skadligt för nervsystemet och ge psykiska problem med ångest och kognitiv nedsättning liknande demens. Vid inandning finns dessutom en risk för syrebrist och avsvimning samt köldskador i luftvägarna. 

När ska du söka hjälp?

Tveka inte att söka stöd om du känner dig orolig för ditt droganvändande. Kanske märker du att du tappat kontrollen över din drogkonsumtion eller att det påverkar din hälsa, dina relationer eller studierna negativt. Det finns olika former av hjälp att få anonymt, via telefonsupport, kommunen eller regionen. Studenthälsan kan ge dig information om var det går att hitta. Du som är under 23 år, eller under 25 år i vissa regioner, kan också söka hjälp på ungdomsmottagning. På 1177.se finns också information om stöd.

Känner du dig orolig för en vän?

Om du är orolig för någons droganvändande kan det kännas svårt och obekvämt att prata om det. Om du känner att du vill försöka hjälpa din vän att skapa en förändring så kan du prata med den om dess droganvändning. Berätta att du känner dig orolig och berätta gärna specifikt vad det är i din väns beteende som gör dig orolig och hur det kanske påverkar er relation.

Det är viktigt att komma ihåg att du kan ta flera steg för att hjälpa när du är orolig och vill din vän väl. Samtidigt är det inte ditt ansvar att få personen sluta eller söka hjälp, utan det kan enbart personen själv göra. På 1177.se finns mer information för dig som är orolig för någon du bryr dig om.